Skip to main content Accessibility help
×
Home
  • Get access
    Check if you have access via personal or institutional login
  • Cited by 3
  • Print publication year: 2003
  • Online publication date: March 2008

13 - Church and society

from PART IV - THE HIGH MEDIEVAL KINGDOMS

Summary

During the eleventh century, Christianity was accepted as the public religion in most of Scandinavia. The conversion of the Finns, a process that was not completed until the high Middle Ages, was closely related to their incorporation in the Swedish kingdom. The missionaries working in Scandinavia from the ninth century were in large part Benedictine monks. The first Nordic religious houses were a couple of Benedictine monasteries established in Denmark towards the end of the eleventh century. The ecclesiastical demands for immunities and rights of various kinds culminated in the second half of the thirteenth century. To a large extent these demands were met, but there were soon counter-reactions because the secular aristocracy and the monarchy felt threatened by the economic resources and autonomy of the Church. The doctrines and moral code of the Church influenced people's lives throughout the Middle Ages. The chapter also discusses the extent to which the teaching of the Church managed to change Scandinavian mentality.

Related content

Powered by UNSILO
Aakjær, S. (ed.), Kong Valdemars Jordebog, København, 1926–45.
Aðalbjarnarson, B. (ed.), Heimskringla, Íslenzk fornrit, Reykjavík, 1941–51.
Ahnlund, N., Stockholms historia före Gustav Vasa, Stockholm, 1953.
Andersen, N. K., Senmiddelalderen 1241–1448, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 2, København, 1962.
Andersen, N. K., Ærkebiskop Jens Grand: En kirkeretshistorisk Undersøgelse, 1–2, Teologiske Studier, II. Afd., 4 and 6, 1943–44.
Andersson, I. M., Erik Menved och Venden: Studier i dansk utrikespolitik 1300–1319, Lund, 1954.
Andersson, I., A History of Sweden, London, 1955.
Andersson, I., Erikskrönikans författare, Svenska Akademiens minnesteckningar, Stockholm, 1958.
Andersson, I., Källstudier till Sveriges historia 1230–1436, Lund, 1928.
Andræ, C. G., Kyrka och frälse i Sverige under äldre medeltid, Studia historica Upsaliensia, 4, Uppsala, 1960.
Arup, E., ‘Leding og ledingsskat i det 13. aarhundrede’, Historisk Tidsskrift, 8:5, København, 1914–15.
Arup, E., Danmarks historie, 1, København, 1925.
Bagge, S., ‘Borgerkrig og statsutvikling i Norge i middelalderen’, Historisk Tidsskrift, 65, Oslo, 1986.
Bagge, S., ‘Samkongedømme og enekongedømme’, Historisk Tidsskrift, 54, Oslo, 1975.
Bagge, S., ‘State building in medieval Norway’, Forum for utviklingsstudier, 1989.
Bagge, S., ‘The formation of state and concepts of society in 13th century Norway’, in Vestergaard, E. (ed.), Continuity and Change: A Symposium, Odense, 1986.
Bagge, S., From Gang Leader to the Lord’s Anointed: Kingship in Sverris saga and Hákonar saga Hákonarsonar, Odense, 1996.
Bagge, S., Mennesket i middelalderens Norge: Tanker, tro og holdninger 1000–1300, Oslo, 1998.
Bjørgo, N. et al., Selvstendighet og union: Fra middelalderen til 1905, Norsk utenrikspolitikks historie, 1, Oslo, 1995.
Bjørgo, N., ‘Samkongedøme kontra einekongedøme’, Historisk Tidsskrift, 49, Oslo, 1970.
Bjørgo, N., ‘Samkongedøme og einekongedøme’, Historisk Tidsskrift, 55, Oslo, 1976.
Bjørkvik, H., Folketap og sammenbrudd 1350–1520, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 4, Oslo, 1996.
Blom, G. A., Magnus Eriksson og Island: Til belysning av periferi og sentrum i nordisk 1300-talls historie, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab, Skrifter, 2, 1983.
Blomstedt, Y. et al. (eds.), Suomen historia, 2, Espoo, 1985.
Bolin, S., Ledung och frälse: Studier och orientering över danska samfunnsförhållanden under äldre medeltid, Lund, 1934.
Brandenborg-Jensen, O., ‘Magnus Erikssons finanser’, with contributions by Fritz, B. and Lönnroth, E., Historisk tidskrift, 101, Stockholm, 1981.
Breengaard, C., Muren om Israels hus: Regnum og sacerdotium i Danmark 1050–1170, København, 1982.
Brilioth, Y., Den senare medeltiden 1274–1521, Holmquist, H. and Pleijel, H. (eds.), Svenska kyrkans historia, 2, Uppsala, 1941.
Brink, S., ‘Kristnande och kyrklig organisation i Jämtland’, in Brink, S. (ed.), Jämtlands kristnande, Uppsala, 1996.
Brink, S., Sockenbildning och sockennamn: Studier i äldre territoriell indelning i Norden, Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 57, Uppsala 1990.
Brøndum-Nielsen, J. and Jørgensen, P. J. (eds.), Danmarks gamle Landskabslove med Kirkelovene, København, 1932–61.
Christensen, A. E., ‘Danmarks befolkning og bebyggelse i middelalderen’, in Schück, A. (ed.), Befolkning under medeltiden, Nordisk Kultur, 2, Stockholm, Oslo and København, 1938.
Christensen, A. E., Kongemagt og aristokrati: Epoker i dansk middelalderlig statsopfattelse indtil unionstiden, København, 1945.
Christensen, A. E. et al. (eds.), Danmarks historie, 1, København 1977.
Christiansen, E. (ed.), Saxo Grammaticus, Oxford, 1980.
Christiansen, E. (trans.), The Works of Sven Aggesen: Twelfth-Century Danish Historian, London, 1992.
Dahlbäck, G. (ed.), Kyrka – samhälle – stat: Från kristnande till etablerad kyrka, Historiallinen Arkisto, 110:, Helsingfors, 1997.
Danielsen, R. et al., Norway: A History from the Vikings to Our Own Time, Oslo, 1995.
Dasent, G. W. (trans.), The Saga of Hakon and a Fragment of the Saga of Magnus, Rerum Britannicarum medii ævi Scriptores: Icelandic Sagas, 4, London, 1894.
Einarsson, B. (ed.), Ágrip af Nóregskonunga sogum, Fagrskinna – Nóregs konungatal, Íslenzk fornrit, 29, Reykjavík, 1984.
Engström, S., Bo Jonsson, 1, Uppsala, 1935.
Erslev, K., Valdemarernes Storhedstid: Studier og Omrids, København, 1898.
Fenger, O. and Jansen, C. (eds.), Jyske lov 750 år, Viborg, 1991.
Fenger, O., ‘Laws’, in Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
Fenger, O., Kirker rejses alle vegne, Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarkshistorie, 4, København, 1989.
Fenger, O., Fejde og mandebod: Studier over slægtsansvaret i germansk og gammeldansk ret, København, 1971.
Fisher, P. (trans.), Saxo Grammaticus: History of the Danes, Books I–IX, Cambridge, 1979–80.
France, J., The Cistercians in Scandinavia, Cistercian Studies Series, 131, Kalamazoo, 1992.
Friis-Jensen, K., Saxo as Latin Poet, Rome, 1987.
Fritz, B., ‘En folkungatida storman och hans olika roller’, in Studier tillägnade Herman Schück 5/4 1985, Stockholm, 1985.
Fritz, B., Hus, land och län: Förvaltningen i Sverige 1250–1434, Stockholm Studies in History, 16, 18, Stockholm, 1972–73.
Gallén, J. and Lind, J., Nöteborgsfreden och Finlands medeltida östgräns, 1–2, Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, 427:, Helsinki, 1968, 1991.
Gallén, J. and Dahlerup, T., ‘Johannitorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 7, 1962.
Gallén, J., ‘Augustinkorherrar’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
Gallén, J., ‘Benediktinorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
Gallén, J., ‘Biskop’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 1, 1956.
Gallén, J., ‘Celibat’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1958.
Gallén, J., ‘De engelska munkarna i Uppsala – ett katedralkloster på 1100-talet’, Historisk Tidskrift för Finland, 61, 1976.
Gallén, J., ‘Dominikanorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 3, 1958.
Gallén, J., ‘Franciskanorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
Gallén, J., ‘Missionsverksamhet’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 11, 1966.
Gallén, J., Finland i medeltidens Europa: Valda uppsatser, Helsingfors, 1998.
Gallén, J., La province de d’Dacie de l’Ordre Frères Prêcheurs, 1, Institutum Historicum FF Prædicatorum. Dissertationes Historicæ, 12, Helsingfors, 1946.
Gertz, M. Cl. (ed.), Scriptores minores historiæ Danicæ medii ævi, 1, København, 1918.
Gertz, M. Cl. (ed.), Vitae Sanctorum Danorum, København, 1908–12.
Gjerløw, L. and Gallén, J., ‘Cisterciensorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 2, 1957.
Grenholm, G. (ed.), Den svenska historien, Stockholm, 1966.
Gunnes, E., Erkebiskop Øystein: Statsmann og kirkebygger, Oslo, 1996.
Gunnes, E., Kongens ære: Kongemakt og kirke i ‘En tale mot biskopene’, Oslo, 1971.
Haarstad, K. et al. (eds.), Innsikt og utsyn: Festskrift til Jørn Sandnes, Skriftserie fra Historisk Institutt, 12, Trondheim, 1996.
Hamre, L. et al., ‘Tiend’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 18, 1974.
Hausen, R. (ed.), Finlands medeltidsurkunder, 1, Helsingfors, 1910.
Helle, K., ‘Anglo-Norwegian relations in the reign of Håkon Håkonsson (1217–63)’, Medieval Scandinavia, 1, Odense, 1968.
Helle, K., ‘Norway in the high Middle Ages: Recent views on the structure of society’, Scandinavian Journal of History, 6, 1981.
Helle, K., ‘Norway, 800–1200’, in Faulkes, A. and Perkins, R. (eds.), Viking Revaluations: Viking Society Centenary Symposium 14–15 May 1992, London, 1993.
Helle, K., ‘Norwegian foreign policy and the Maid of Norway’, Scottish Historical Review, 69, 1990.
Helle, K., ‘The organisation of the twelfth-century Norwegian church’, in Crawford, B. (ed.), St Magnus Cathedral and Orkney’s Twelfth-Century Renaissance, Aberdeen, 1988.
Helle, K., Norge blir en stat 1130–1319, Mykland, K. et al. (eds.), Handbok i Norges historie, 3, Bergen, 1974, reprinted 1991.
Helle, K., Under kirke og kongemakt, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 3, Oslo, 1995.
Helle, K., Konge og gode menn i norsk riksstyring ca. 1150–1319, Bergen, 1972.
Helle, K., Kongssete og kjøpstad: Fra opphavet til 1536, Bergen bys historie, 1, Bergen, 1982.
Hiekkanen, M., ‘Stenkyrkorna i Åbo stift under medeltiden’, Historisk Tidskrift för Finland, 79, 1994.
Hiekkanen, M., Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku: A Systematic Classification and Chronology, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja, 101, Helsinki, 1994.
Hjärne, E., Fornsvenska lagstadganden: Tolkningar och sammanställningar, Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundets i Uppsala Årsbok, 1949–50, Uppsala, 1950.
Hollander, L. M. (transl.), Heimskringla: History of the Kings of Norway by Snorri Sturluson, Austin, 1964.
Holmbäck, Å. and Wessén, E. (eds.), Svenska landskapslagar, Stockholm, 1933–46.
Holmbäck, Å. and Wessén, E. (trans.), Magnus Erikssons landslag, Rättshistoriskt bibliotek, 6, Lund, 1962.
Holtsmark, A., En tale mot biskopene: En sproglig-historisk undersøkelse, Skrifter Utgitt av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II. Hist.-Filos. Klasse, 1930, 9, 1931.
Holze, H., ‘Från rikskyrka till påvekyrka: Gregorius VII:s “regimen universale” i hans brev till Skandinavien’, Kyrkohistorisk årsskrift, 1990.
Hørby, K., Velstands krise og tusind baghold, Olsen, O. (ed.), Gyldendal og Politikens Danmarks-historie, 5, København, 1989.
Hørby, K., Status Regni Daciae: Studier i Christopherliniens ægteskaps- og alliancepolitik 1252–1319, København, 1978.
Hude, A., Danehoffet og dets Plads i Danmarks Statsforfatning, København, 1893.
Indrebø, G. (ed.), Sverris saga etter Cod. AM 327 4°, Kristiania, 1920.
Ingesman, P., ‘Middelalderens danske bispesegl og deres heraldik’, in Christensen, T. O. et al. (eds.), Slægter, Skjolde, Steder: Festskrift til Knud Prange, Odense, 1990.
Jaakola, J., Suomen varhaiskeskiaika, Suomen historia, 3, Porvoo and Helsinki, 1938.
Jägerstad, H., Hovdag och råd under äldre medeltid: Den statsrättsliga utvecklingen i Sverige från Karl Sverkerssons regering till Magnus Erikssons regeringstillträde (1160–1331), Stockholm, 1948.
Jansson, S. B. (ed.), Erikskrönikan, Stockholm, 1986.
Jóhannesson, J., Islands historie i mellomalderen: Fristatstida, Oslo, 1969.
Johannesson, K., Saxo Grammaticus: Komposition och världsbild i Gesta Danorum, Stockholm, 1978.
Johansen, M., ‘Beginer i Danmark’, in Waaben, E. et al. (eds.), Fromhed & verdslighed i middelalder og renaissance: Festskrift til Thelma Jexlev, Odense, 1985.
Johnsen, A. O., On the Background for the Establishment of the Norwegian Church Province, Avhandlinger Utgitt av Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo, II. Hist.-Filos.Klasse, New Series, 11, 1967.
Johnsen, A. O., Når ble erkebiskopstolen i Norge opprettet? Det Kongelige Norske Videnskabers Selskabs Skrifter, 1949, 1, Trondheim, 1950.
Johnsen, A. O., Studier vedrørende kardinal Nicolaus Brekespears legasjon til Norden, Oslo, 1946.
Jokipii, M. and Nummela, I. (eds.), Ur nordisk kulturhistoria: Universitetsbesöken i utlandet före 1660, Studia Historica Jyväskylänsiä, 22:, Jyväskylä, 1981.
Jónsson, F. (ed.), Morkinskinna, Samfund til utgivelse af gammel nordisk litteratur, 53, København, 1932.
Jørgensen, E. (ed.), Annales Danici medii aevi, København, 1920.
Jutikkala, E. and Pirinen, K., A History of Finland, New York, 1990.
Kahk, J., ‘Talurhva ideoloogia’, in Eesti talurahva ajalugu, 1, Tallin, 1991.
Keyser, R., and Munch, P. A. (eds.), Norges gamle Love indtil 1387, Christiania, 1846–1895.
Kivikoski, E., Suomen esihistoria, Suomen historia, 1, Porvoo, Helsinki, 1961.
Kjær, A. and Holm-Olsen, L. (eds.), Det Arnamagæanske Haandskrift 81a Fol., Skálholtsbókyngsta, Kristiania, 1910, Oslo, 1986.
Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, Oslo, København, Malmö, 1956–78.
Koch, H., Den ældre middelalder indtil 1241, Koch, H. and Kornerup, B. (eds.), Den danske kirkes historie, 1, København, 1950.
Koch, H., Danmarks Kirke i den begyndende Højmiddelalder, 1, København, 1936.
Kolsrud, O., Noregs Kyrkjesoga I. Millomalderen, Oslo, 1958.
Krag, C., Vikingtid og rikssamling 800–1100, Helle, K. (ed.), Aschehougs Norgeshistorie, 2, Oslo, 1995.
Krarup, A. and Norwin, W. (eds.), Acta processus litium inter regem Danorum et archiepiscopum Lundensem, København, 1932.
Krötzl, C., Pilger, Mirakel und Alltag: Formen des Verhaltens im skandinavischen Mittelalter, Studia Historica, 46, Helsinki, 1994.
Kumlien, K., Sverige och hanseaterna, Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, 86, Stockholm and Lund, 1953.
Lagerroth, F., Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, 32, Lund, 1947.
Larsson, G. Bjarne, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige, Rättshistoriskt bibliotek, 51, Lund, 1994.
Larsson, L. O., Det medeltida Värend, Bibliotheca Historica Lundensis, 12, Lund, 1964.
Lind, J., ‘Fortællingen om Valamoklosteret: En nyfunden kilde til klosterets ældste historie’, Historisk Tidskrift för Finland, 77, 1992.
Líndal, S. (ed.), Saga Íslands, 1–4, Reykjavík, 1974–89.
Lindkvist, T., ‘Bishops, kings and aristocrats in the making of a European society of Sweden’, in Blomkvist, N. (ed.), Culture, Clash or Compromise? The Europeanization of the Baltic Sea Area 1100–1400 ad. Papers of the XIth Visby Symposium held at Gotland Centre for Baltic Studies, Gotland University College, Visby October 4th–9th, 1996, Västervik, 1998.
Lindkvist, T., ‘När blev Finland svenskt? Om svenska behov av korståg mot Finland’, Finsk Tidskrift, Helsingfors, 1992:10.
Lindkvist, T., ‘Swedish medieval society: Previous research and recent developments’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
Löfqvist, K. E., ‘De svenska drots- och marskämbetena under 1200- och 1300-talen’, Vetenskaps-Societetens i Lund årsbok, 1936, Lund, 1936.
Lönnroth, E., Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige, Göteborgs Högskolas årsskrift 1940, 3, Göteborg, 1940.
Lund, N. and Hørby, K., Samfundet i vikingetid og middelalder 800–1500, Dansk social historie, 2, København, 1980.
Lund, N., Lid, leding og landeværn: Hær og samfund i Danmark i ældre middelalder, Roskilde, 1996.
Lunden, K., Norge under Sverreætten 1177–1319, Mykland, K. (ed.), Norges historie, 3, Oslo, 1976.
Magerøy, H. (ed.), Soga om birkebeinar og baglar, Boglunga sogur, Norrøne tekster, 5, Oslo, 1988.
McGuire, B. P., The Cistercians in Denmark: Their Attitude, Roles and Functions in Medieval Society, Cistercian Studies Series, 35, Kalamazoo, 1982.
Moberg, L. (ed.), Konungastyrelsen, Samlingar utgivna av Svenska Fornskrift-Sällskapet, 69:, Uppsala, 1984.
Møller-Christensen, V. et al., ‘Hospital’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
Mortensen, L. B., ‘Saxo Grammaticus’ view of the origin of the Danes’, Cahiers de l’Institut du Moyen Age Grec et Latin, 55, Copenhague, 1987.
Munch, P. A., Det norske Folks Historie, 3–4:, Christiania, 1857–9.
Mundt, M. (ed.), Hákonar saga Hákonarsonar etter Sth. 8 fol., AM 325 VIII, 4° og AM 304,4°, Norrøne tekster, 2, Oslo, 1977.
Nielsen, H. et al., ‘Testamente’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 18, 1974.
Niitemaa, V., ‘Hämeen keskiaika’, in Hämen historia, 1, Hämeenlinna, 1955.
Nilsson, B., Missionstid och tidig medeltid, Tegborg, L. (ed.), Sveriges kyrkohistoria, 1, Stockholm, 1998.
Nilsson, B. (ed.), Kristnaudet i Sverige: Gamla källor och nya perspektiv, Projektet Sveriges Kristnande, Publikationer, 5, Uppsala, 1996.
Norborg, L.-A., Källor till Sveriges historia, Lund, 1972.
Nordal, S. (ed.), Orkneyinga saga, Samfund til utgivelse af gammel nordisk litteratur, 40, København, 1913–16.
Nørlund, P., De gamle nordbobygder ved verdens ende, Odense, 1967.
Norrback, N. (ed.), Finlands Historia, 1, Ekenäs, 1992.
Nylander, I., Das kirchliche Benefizialwesen Schwedens während des Mittelalters, Rättshistoriskt bibliotek, 4, Stockholm, 1953.
Olrik, J. and Ræder, H. (eds.), Saxonis Gesta Danorum, 1, København, 1931.
Olsen, T. Damsgaard, ‘Omkring kirkelovenes tilblivelse’, in Andersen, P. et al. (eds.), Festskrift til Kristian Hald, København, 1974.
Orrman, E., ‘Harhaopit keskiajan murrosten heijastumina’, in Tuhkanen, T. et al. (eds.), Keskusteluja professorin kanssa. Veikko Litzen 60 vuotta 1.12.1993, Turun yliopisto. Historian laitoksen julkaisuja, 28, Turku, 1993.
Orrman, E., ‘Helsingin pitäjän ja Undenmaan kirkollinen järjestäytyminen 1400-luvun loppuun mennessä’, in Knapas, M. T. (ed.), Vantaan Pyhän Laurin kirkko 500 vuotta, Sulkava, 1994.
Orrman, E., ‘Notes on the accounts of Tyrvää church as a source on the history of construction of the church’, Fennoscandia archaeologia, 14, 1997.
Orrman, E., ‘Om territoriella organisationsprinciper i Sveariket’, Historisk Tidskrift för Finland, 79, 1994.
Pálsson, H. and Edwards, P. (trans.), Orkneyinga saga: The History of the Earls of Orkney, London, 1981.
Paulsson, G. (ed.), Annales suecici medii aevi, Bibliotheca Historica Lundensis, Lund, 1974.
Pirinen, K., ‘Fattigvård’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
Pirinen, K., Keskiaika ja uskonpuhdistuksen aika, Suomen kirkon historia, 1, Porvoo, Helsinki and Juva, 1991.
Pirinen, K., Kymmenysverotus Suomessa ennen kirkkoreduktiota, Historiallisia Tutkimuksia, 55, Helsinki, 1962.
Porsmose, E., De fynske landsbyers historie – i dyrkningsfællesskabets tid, Odense, 1987.
Porsmose, E., Den regulerede landsby: Studier over bebyggelsesudviklingen på Fyn i tiden fra ca 1700 til ca. 1000 e.Kr. fødsel, Odense Studies in History and Social Sciences, 72, Odense, 1981.
Pulsiano, Ph. (ed.), Medieval Scandinavia: An Encyclopedia, New York and London, 1993.
Purhonen, P., Kristinuskon saapumisesta Suomeen. Uskontoarkeologinen tutkimus, Suomen Muinaismuistoyhdistyksen Aikakauskirja, 106, Helsinki, 1998.
Rahmqvist, S., Sätesgård och gods: De medeltida frälsegodsens framväxt mot bakgrund av Upplands bebyggelseshistoria, Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, 53, 1996.
Rasmussen, J. Nybo, ‘Præmonstratensorden’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 13, 1968.
Rosén, J., ‘Frälse’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 4, 1959.
Rosén, J., ‘Hovdag och råd’, Scandia, 19, 1948–9.
Rosén, J., ‘Tronskiftet i Sverige 1275’, Scandia, 18, 1947.
Rosén, J., Kronoavsöndringar under äldre medeltid, Skrifter utgivna av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, 46, Lund, 1949.
Rosén, J., Striden mellan Birger Magnusson och hans bröder: Studier i nordisk politisk historia 1302–1319, Lund, 1939.
Rosén, J., Tiden före 1718, Svensk historia, 1, Stockholm, 1962.
Rumar, L. (ed.), Helgonet i Nidaros: Olavskult och kristnande i Norden, Skrifter utgivna av Riksarkivet, 3, Stockholm, 1997.
Schlyter, C. J. (ed.), Samling af Sveriges gamla lagar, Stockholm and Lund, 1827–77.
Schück, H., ‘Kansler och capella regis under folkungatiden’, Historisk tidskrift, 81, Stockholm, 1963.
Schück, H., ‘Magnus Birgersson’, Svenskt Biografiskt Lexicon, 24, 1982–4.
Schück, H., ‘Sweden’s early parliamentary institutions from the thirteenth century to 1611’, in Metcalf, M. (ed.), The Riksdag: A History of the Swedish Parliament, Stockholm, 1987.
Schück, H. (ed.), Rikets brev och register, Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet, 4, Stockholm, 1976.
Seegrün, W., Das Papsttum und Skandinavien bis zur Vollendung der nordischen Kirchenorganisation 1164, Quellen und Forschungen zur Geschichte Schleswig-Holsteins, 51, Neumünster, 1967.
Semmingsen, I. et al. (eds.), Norges kulturhistorie, 1–2, Oslo, 1979.
Sephton, J. (trans.), Sverrissaga: The Saga of King Sverri of Norway, London, 1899, reprinted Felinfach, 1994.
Sigurðsson, J. V., ‘The Icelandic aristocracy after the fall of the Free State’, Scandinavian Journal of History, 20, 1995.
Sjöholm, E., Sveriges medeltidslagar: Europeisk rättstradition i politisk omvandling, Rätthistoriskt bibliotek, 41, Lund, 1988.
Sjöstedt, L., Krisen i det svensk-skånska väldet 1356–1359, Lund, 1954.
Skov, E. et al., ‘Helligåndshus’, Kulturhistorik leksikon for nordisk middelalder, 6, 1961.
Skovgaard-Petersen, I., Da tidernes herre var nær: Studier i Saxos historiesyn, København, 1987.
Skre, D., ‘Missionary activity in early medieval Norway: strategy, organization and the course of events’, Scandinavian Journal of History, 23, 1998.
Skyum-Nielsen, N., ‘Hugo Yrwing, kungamordet i Finderup’ and ‘Ingvor Margareta Andersson, Erik Menved och Venden’, Historisk Tidsskrift, 11:5, København, 1956–9.
Skyum-Nielsen, N., ‘Kanslere og skrivere i Danmark 1250–1283’, in Christiansen, T. E. et al. (eds.), Middelalder studier: Tilegnede Aksel E. Christensen, København, 1966.
Skyum-Nielsen, N., Kirkekampen i Danmark 1241–1290: Jacob Erlandsen, samtid og eftertid, København, 1963.
Söderlind, S., ‘Konkurrensen mellan Birgerssönerna’, Historisk Tidskrift, 79, Stockholm, 1959.
Stefánsson, M., ‘Bergen – Islands første hovedstad’, in Øye, I. (ed.), Kjøpstad og rikssentrum, Onsdagskvelder i Bryggens Museum, 2, Bergen, 1986.
Stefánsson, M., ‘Drottinsvik Sturlu þórðarsonar’, in Sturlustefna, Reykjavík, 1988.
Stefánsson, M., Staðir og staðamál: Studier i islandsk egenkirkelige og beneficíalrettslige forliold i middelalderen, Skrifter, 4, Historisk Institutt, Bergen, 2000.
Stene, E., ‘Økonomi og samfunn i Inntrøndelag i jernalderen’, in Gullberg, K. (ed.), Järnåldern i Mittnorden: Et symposium kring nya arkeologiska och ekologiska forskningsrön, Acta Antiqua Ostrobotniensia, 3, Vasa, 1994.
Strand, B., Kvinnor och män i Gesta Danorum, Göteborg, 1981.
Suvanto, S., ‘Medieval studies in Finland’, Scandinavian Journal of History, 4, 1979.
Suvanto, S., Keskiaika, Satakunnan historia, 3, 1973.
Taavitsainen, J. P., ‘Questions about the organizing process of the early Church in Finland’, in Krötzl, C. and Masonen, J. (eds.), Quotidianum fennicum. Daily Life in Finland, Medium aevum quotidianum, 19, Krems, 1989.
Taranger, A., Den angelsaksiske kirkes indflydelse paa den norske, Kristiania, 1890.
Teitsson, B. and Stefánsson, M., ‘Islandsk ødegårdsforskning’, in Nasjonale forskningsoversikter, Det nordiske ødegårdsprosjekt, 1, København, 1972.
Tobiassen, T., ‘Tronfølgelov og privilegiebrev’, Historisk Tidsskrift, 43, 1964.
þorsteinsson, B., Island, København, 1985.
Tunberg, S., Äldre medeltiden, Sveriges historia till våra dagar, 2, Stockholm, 1926.
Vauchez, A., La Sainteté en Occident aux derniers siècles du Moyen Age d’après le procès de canonisation et les documents hagiographiques, Rome, 1980.
Vélius, N., ‘The character of the sources of the Baltic religion and mythology’, in Vélius, N. (ed.), Baltuðreligijos mitologijos saltiniai - Sources of Baltic Religion and Mythology, 1, Vilnius, 1996.
Weibull, L., ‘Necrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo: Grunddrag i Danmarks historia under det 12. århundradet’, Scandia, 1, 1928.
Westman, K. G., Svenska rådets historia till år 1306, Uppsala, 1904.
Wisløff, C. F., Norsk kirkehistorie, 1, Oslo, 1966.
Yrwing, H., Konungamordeti Finderup: Nordiska förvecklingar under senare delen av Erik Klippings regering, Skrifter utg. av Kungliga Vetenskapssocieteten i Lund, 45, Lund, 1954.
Zachrisson, I. et al., Möten i gränsland: Samer och germaner i Mellanskandinavien, Stockholm, 1997.