Hostname: page-component-848d4c4894-2xdlg Total loading time: 0 Render date: 2024-06-24T17:04:10.011Z Has data issue: false hasContentIssue false

A Circular Debate: Rock Carvings at Knarrbyn, Dalsland, Sweden

Published online by Cambridge University Press:  04 March 2013

John Coles
Affiliation:
Fursdon Mill Cottage, Cadbury, Devon EX5 5JS, England

Abstract

The rock carvings at Knarrbyn in Dalsland, Sweden, lie high on a rocky ridge and consist almost entirely of multiple circles in various groups. In both location and imagery the panels at Knarrbyn provide a contrast with the varied figurative images on a majority of large rock carving sites of the Bronze Age in southern Scandinavia, which are mostly set low and near the contemporary seas. The paper aims to explore both shape and place of the Knarrbyn discs, with new recordings and landscape assessment. In contrast to the general opinion that Bronze Age carvings of circles had some close relationship to concepts of the sun, the Knarrbyn discs, by their unusual internal shaping and their position here on the high rocks, offer an alternative concept, that these particular carvings had close physical and ideological relationships with Bronze Age burial cairns in this isolated part of Dalsland. These and other late prehistoric monuments are mapped in the paper and include several previously unrecorded sites on the Knarrbyn ridge. The precise landscape location of the carving sites suggests they were part of a sacred passage in the Bronze Age, leading southwards to the major cemetery and rock carving sites at Tisselskog; such a passage may have foreshadowed and influenced the emergence and orientation of the Pilgrimsleden that traversed the same landscape some 2000 years later.

Résumé

Les gravures sur roches de Knarrbyn, Dalsland, Suède se trouvent en hauteur sur une crête rocheuse et consistent presqu'entièrement en multiples cercles répartis en divers groupes. Aussi bien par leur situation que par leur imagerie les panneaux de Knarrbyn offrent un contraste avec les dessins figuratifs variés qu'on trouve sur la majorité des grands sites de gravures sur roches de l'âge du bronze en Scandinavie du sud, ceux-ci étant essentiellement situés en position basse et près des mers contemporaines. Cette étude vise à explorer à la fois la forme et l'emplacement des disques de Knarrbyn par de nouveaux répertoriages et une évaluation du paysage. Contrairement à l'opinion courante que les gravures en forme de cercle de l'âge du bronze avaient une étroite relation avec les concepts de soleil, les disques de Knarrbyn, par l'originalité de leur forme interne et leur emplacement ici sur des roches en hauteur offrent une alternative, que ces gravures particulières avaient des relations étroites, physiques et idéologiques avec les sépultures à cairns de l'âge du bronze de cette partie isolée du Dalsland. Ces derniers et d'autres monuments de la fin de la préhistoire sont répertoriés sur une carte et incluent plusieurs sites de la crête de Knarrbyn non répertoriés à ce jour. La situation précise des sites de gravures dans le paysage donne à penser qu'ils faisaient partie d'un passage sacré de l'âge du bronze, qui conduisait vers le sud jusqu'aux importants cimetière et sites de gravures sur roches de Tisselskog; il se peut qu'un tel passage ait annoncé et influencé l'apparition et l'orientation du Pilgrimsleden qui traversera le paysage quelques 2000 ans plus tard.

Résumen

Los grabados rupestres en Knarrbyn en Dalsland, Suecia, se hallan en la parte superior de una cresta rocosa y consisten casi enteramente de anillos múltiples en varios grupos. Tanto por su localización como por las imágenes, los paneles en Knarrbyn proporcionan un contraste a las variadas imágenes figuradas de la mayoría de los grandes yacimientos de petroglifos de la Edad del Bronce en el sur de Escandinavia, que se encuentran sobre todo en localidades de baja altitud y cerca de las líneas costeras de esa época. Este trabajo busca explorar tanto la forma como la localización de los anillos de Knarrbyn, a través de nuevos registros y de la evaluación del paisaje. En contraste con la opinión general según la cual los grabados rupestres de anillos en la Edad del Bronce estaban estrechamente relacionados con ideas sobre el sol, los anillos de Knarrbyn ofrecen un concepto alternativo por su inusual forma interna y su localización en alturas rocosas, esto es, que estos grabados en concreto eran física e ideológicamente muy afines a los túmulos funerarios de piedra o cairns de la Edad del Bronce en esta zona aislada de Dalsland. En el trabajo se localizan éstos y otros monumentos prehistóricos tardíos en mapas, y se incluyen varios yacimientos previamente no conocidos en la crestas de Knarrbyn. La precisa localización de los yacimientos de petroglifos en el paisaje sugiere que eran parte de un pasillo sagrado en la Edad del Bronce, que conducía en dirección sur hacia los cementerios y yacimientos de petroglifos más importantes en Tisselskog; tal pasillo pudo haber presagiado e influenciado la aparición y orientación del Pilgrimsleden que cruzaría el mismo paisaje unos 2000 años más adelante.

Zusammenfassung

Die Felsgravuren von Knarrbyn in Dalsland, Schweden, liegen hoch an einem Berggrat und bestehen nahezu ausschließlich aus mehrfachen Kreisen in verschiedenen Gruppen. Sowohl in ihrer Platzierung als auch in ihrer Bildwelt bilden die Bildfelder von Knarrbyn einen Kontrast zu den verschiedenartigen figurativen Bildern auf der Mehrzahl der großen bronzezeitlichen Felsgravurplätze Südskandinaviens, die sich überwiegend in tieferen Lagen und nahe zeitgleicher Uferlinien befinden. In diesem Beitrag werden sowohl die Form als auch die Platzierung der Kreise von Knarrbyn untersucht, auf der Basis neuer Aufnahmen und einer Bewertung der Landschaft. Im Gegensatz zur überwiegenden Meinung, die bronzezeitlichen Gravuren von Kreisen hätten eine enge Beziehung zu Vorstellungen der Sonne, bieten die Knarrbyn-Scheiben durch ihre ungewöhnliche innere Formgebung und ihre Positionierung an hohen Felsen die alternative Interpretationsmöglichkeit, dass diese besonderen Gravuren enge physische und ideologische Beziehungen zu bronzezeitlichen Grabhügeln in diesem isolierten Teil von Dalsland hatten. In diesem Beitrag werden diese prähistorischen Monumente kartiert, einschließlich mehrerer bislang unpublizierter Fundplätze am Felsgrat von Knarrbyn. Die genauere Betrachtung der Platzierung der Gravuren in der Landschaft lässt den Schluss zu, dass sie in der Bronzezeit Teil einer sakralen Passage waren, die nach Süden führte zu den wichtigen Bestattungs- und Felsbildplätzen von Tisselskog. Eine solche Passage könnte bereits den Pilgrimsleden vorweggenommen und beeinflusst haben, der die gleiche Landschaft etwa 2000 Jahre später durchquerte.

Type
Research Article
Copyright
Copyright © The Prehistoric Society 2010

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

BIBLIOGRAPHY

Almgren, O. 1912. Tanums härads fasta fornlämningar från bronsealderen. Göteborgsoch Bohusläns Fornminnen och Historia 8, 473575Google Scholar
Andersson, T. 2000. Hällristningar från Högsbyn, Del.1. Dals Långed: Ask och EmblaGoogle Scholar
Andersson, T. 2005. Hällristningar från Högsbyn. Del 2. Dals Långed: Ask och EmblaGoogle Scholar
Aner, E. & Kersten, K. 1977. Die Funde der älteren Bronzezeit des nordischen Krieses in Dänemark, Schleswig-Holstein und Niedersachsen. Neumünster & CopenhagenGoogle Scholar
Assmann, J. 2005. Death and Salvation in Ancient Egypt. London: Cornell University PressGoogle Scholar
Baudou, E. 1960. Die Regionale und Chronologische Einteilung der jüngeren Bronzezeit im Nordischen Kries. Stockholm: Studies in North European Archaeology 1Google Scholar
Bengtsson, L. 1995. En nyfunnen hällristning i Skee. Bohuslän Årsbok 1995, 4552Google Scholar
Broström, S-G. 2005. Några nyfund av hällristningar i södra Sverige. In Goldhahn, J. (ed.), Mellan Sten och Järn. Del II. Göteborg: Gotarc serie C. Arkeologiska Skrifter 59Google Scholar
Burenhult, G. 1973. The Rock Carvings of Götaland. Part II. Lund: Acta Archaeologica Lundensia 8Google Scholar
Burenhult, G. 1980. Götalands Hällristningar. Del 1. Stockholm: Theses and Papers in North European Archaeology 10Google Scholar
Coles, J. 1992. The dying rocks. Tor 24, 6585Google Scholar
Coles, J. 2000. Patterns in a Rocky Land: Rock Carvings in South-West Uppland, Sweden. Uppsala: Uppsala UniversityGoogle Scholar
Coles, J. 2001. Bronze Age Rock Carvings at Häljesta, Västmanland, Sweden: domination by isolation. Germania 79, 237–71Google Scholar
Coles, J. 2004. A conflict of opinions. Rock carvings in Sweden 2003. Journal of Nordic Archaeological Science 14, 310Google Scholar
Coles, J. 2005. Shadows of a Northern Past. Rock Carvings of Bohuslän and Østfold. Oxford: OxbowGoogle Scholar
Coles, J. 2007. Review of Skogland 2006, Fornvännen 102, 150–2Google Scholar
Fett, E. & P. 1941. Sydvestnorske Helleristninger. Rogaland og Lista. Stavanger: Stavanger MuseumGoogle Scholar
Fleming, A. 2009. The making of a medieval road. Landscapes 10(1), 77100CrossRefGoogle Scholar
Fredsjö, Å. 1971. Hällristningar. Kville härad i Bohuslän. Svenneby socken. Göteborg: Institutionen för ArkeologiGoogle Scholar
Goldhahn, J. 2009. Bredarör on Kivik. A monumental cairn and the history of its interpretation. Antiquity 320, 359–71CrossRefGoogle Scholar
Hallström, A. 1971. Boplats och graver på Nygårdsrum i Vallstena. Gotländskt arkiv 1971, 114–15Google Scholar
Hellman, G.A. 1964. Riksantikvarieämbetets inventering av fasta fornlämningar på Dal år 1963. Hembygden. Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund 1964, 1741Google Scholar
Hellman, G.A. 1965. Begynnande bondekultur och hällkistorna på Dal. Hembygden. Dalslands Fornminnesoch Hembygdsförbund 1965, 1137Google Scholar
Jennbert, K. 1993. Släkters hågkomst. Om bruket av bronsåldershögar. In Larsson, 1993, 6978Google Scholar
Johansen, B. 1991. Fornminnesinventeringen i Dalsland 1987–88. Arkeologi i Sverige n.f. 1, 67104. RiksantikvarieämbetetGoogle Scholar
Kaul, F. 2004. Bronzealderens Religion. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske OldskriftselskabGoogle Scholar
Kjellén, E. & Hyenstrand, Å. 1977. Hällristningar och bronsålderssamhälle i sydvästra Uppland. Uppsala: Upplands fornminnesförenings tidskrift 49Google Scholar
Kjellmark, K. & Lindsten, O. 1909. Nyupptäckta hällristningar vid Hjulatorp i Bergs socken, Kronobergs län. Fornvännen 4Google Scholar
Kniep, K. 2000. Hällristningar i Bohuslän 2. Svenneby. Bremen: private printingGoogle Scholar
Larsson, L. (ed.). 1993. Bronsålderns Gravhögar. Rapport från ett Symposium i Lund 1991. Lund: University of Lund Institute of Archaeology Report 48Google Scholar
Larsson, T.B. 1984. The structure and function of prehistoric social institutions: a social anthropological approach. Archaeology and Environment 2, 2330Google Scholar
Ling, J. 2008. Elevated Rock Art. Towards a Maritime Understanding of Rock Art in Northern Bohuslän, Sweden. Gothenburg: Gotarc Ser. B 49Google Scholar
Malmer, M. 1981. A Chorological Study of North European Rock Art. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Antikvariska serien 32Google Scholar
Mandt, G. 1991. Vestnorske ristninger i tid og rom. Kronologiske, korrologiske og kontekstuelle studier. Bd. 1–2. Bergen: University dissertationGoogle Scholar
Mandt, G. & Lødøen, T. 2005. Bergkunst. Helleristninger i Noreg. Oslo: Det Norske SamlagetGoogle Scholar
Mandt Larsen, G. 1972. Bergbilder i Hordaland. Bergen: Årbok for Universitetet i Bergen. Humanistik serie 1970 no. 2Google Scholar
Marstrander, S. 1963. Østfolds Jordbruksristningar. Skjeberg. Oslo: Instituttet for Sammenlignende KulturforskningGoogle Scholar
Marstrander, S. 1969. Helleristningsfeltene i Gjerpen. Årbok for Telemark 1969, 345Google Scholar
Milstreu, G. & Prøhl, H. (eds) 2009. Documentation and Registration of Rock Art in Tanum: 3. Tanumshede. Tanums Hällristningsmuseum UnderslösGoogle Scholar
Müller, D. 1991. Grosse Steine, alte Zeichen. Jungsteinliches Bildgut in Grabbrauch und Religion. Halle (Saale): Archäologie in Sachsen–Anhalt 1991, 20–6Google Scholar
Nordbladh, J. 1980. Glyfer och rum. Kring hällristningar i Kville. Göteborg: Institutionen för ArkeologiGoogle Scholar
Nordén, A. 1925. Östergötlands Bronsålder. Linköping: CarlssonGoogle Scholar
Oldeberg, A. 1974. Die ältere Metallzeit in Schweden I. Stockholm: Kungl.Vitterhets Historie och Antikvitets AkademienGoogle Scholar
Pettersson, J. & Kristiansson, G. 1977. Hällristningar på Tjorn. Malung: DalaförlagetGoogle Scholar
Rex, K. 1974. Rapport över undersökning och rekonstruktion av hällkista fornlämning nr 1, nimskog socker, Dalsland. Vänersborg: Älvsborgs läns museiföreningGoogle Scholar
Rex Svensson, K. 1982. Hällristningar i Älvsborgs Län. Uddevalla: Älvsborgs Länsmuseum.Google Scholar
Rex Svensson, K. 1992. Dokumentation och vård av hällristningar i Älvsborgs Län. Västgöta-Dal 1992, 7384Google Scholar
Rex Svensson, K. 1993. Fler ‘solsymboler’ på Grimshedsåsen. Fynd 1/93, 1920Google Scholar
Rønne, P. 1993. Kongens Høje. En gruppe gravhøje fra aeldre bronzealder på Ringsted Mark, Midtsjaelland. In Larsson, 1993, 946Google Scholar
Skoglund, P. 2006. Hällristningar i Kronobergs Län. Motiv, Myter och Dokumentation. Lund: Lund University Institute of Archaeology Report 97Google Scholar
Sognnes, K. 2001. Prehistoric Imagery and Landscapes. Rock Art in Stjørdal, Trøndelag, Norway. Oxford: British Archaeological Report S998CrossRefGoogle Scholar
Stjernquist, B. 1950. En hällkista på Björkön, Skållerud sn, Dalsland. Hembygden Dalslands Fornminnes-och Hembygdsförbund 1950, 538Google Scholar
Thorsen, S. 1982. Ølhøj ved Asnaes. Lid tom en ganske almindelig gravhøj, og om dens tilstand gennem de sidste to hundred år. Antikvariske studier 5, Fortidsminder og Bygningsbevaring, 6386Google Scholar
Thorsen, S. 1983. Mod en levende personlighed, kan ingen højgraver stå sig – en tekst- collage om Johan Skjoldborgs agitation mod højødelaeggelserne i December 1899. Antikvariske studier 6, Fortidsminder og Bygningsbevaring, 5167Google Scholar
Thrane, H. 1993. From mini to maxi. Bronze Age barrows from Funen as illustrations of variation and structure. In Larsson, 1993, 7990Google Scholar
Thrane, H. 2006. Reflektioner over grave og gravmonumenter i nordens broncealder. Det 10 nordiske bronsalder – symposium. Trondheim 5–8 Okt. 2006. Acta Archaeologica Nidrosiensia. Vitark 6, 919Google Scholar
Tilley, C. 1999. Metaphor and Material Culture. Oxford: BlackwellGoogle Scholar
Victor, H. 2002. Med graven som granne. Om bronsålderns kulthus. Uppsala: AUN 30Google Scholar
Weiler, E. 1994. Innovationsmiljöer i bronsålderns samhälle och idevärld. Umeå: Studia Archaeologica Universitatis 5Google Scholar
Welinder, S. 1977. Ekonomiska processer i förhistorisk expansion. Lund: Acta Archaeologia Lundensia series (8) 7Google Scholar