Åmark, Klas. 1986. Facklig makt och fackligt medlemskap. De svenska fackförbundens medlemsutveckling, 1890–1940 (Union power and union membership: The growth and development of the Swedish trade unions between 1890–1940). Lund.Google Scholar

Berglund, Bengt. 1982. Industriarbetarklassens formering. Arbete och teknisk förändring vid tre svenska fabriker under 1800–talet (The formation of the industrial working class: Work and technological change in three Swedish factories during the nineteenth century). Göteborg.Google Scholar

Berner, Boel. 1981. Teknikens värld. Teknisk förändring och ingenjörsarbete i svensk industri (The world of technique: Technical change and technical labor in Swedish industry). Lund.Google Scholar

Börjesson, Torgny. 1971. Metall 20–fackföreningen och människan (Local union 20 of the Swedish Iron and Metalworkers Federation–the union and the individual). Uppsala.Google Scholar

Bull, Edvard. 1922. “Die Entwicklung der Arbeiterbewegung in den drei skandinavischen Ländern,” Archiv für die Geschichte der Sozialismus und der Arbeiterbewegung.Google Scholar

Carlsson, Christina. 1986. Kvinnosyn och politik. En studie av svensk socialdemokrati 1880–1910 (Perceptions of women and women's politics: A study of Swedish social democracy, 1880–1910). Lund.Google Scholar

Cederqvist, Jane. 1980. Arbetare i strejk. Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott. Stockholm 1850–1909 (Workers on strike. Studies concerning the political mobilization of workers during the industrial breakthrough: Stockholm, 1850–1909). Stockholm.Google Scholar

Cornell, Lars. 1982. Sundsvallsdistriktets sågverksarbetare 1860–1890. Arbetare, levnadsförhållanden, rekrytering (The saw mill workers of the Sundsvall district, 1860–1890: Work, living conditions, recruitment). Göteborg.Google Scholar

Edgren, Lars. 1987. Lärling-gesäll-mästare. Hantverk och hantverkare i Malmö 1750–1847 (Apprentice, journeyman, master: Crafts and craftsmen in Malmö, 1750–1847). Lund.Google Scholar

Ekdahl, Lars. 1983. Arbete mot kapital. Typografer och ny teknik–studier av Stockholms tryckeriindustri under det industriella genombrottet (Labor against capital: Printers and new technology – studies in the printing industry of Stockholm during the Industrial Revolution). Lund.Google Scholar

Ericson, Hans-Olof. 1987. Vanmakt och styrka. Studier av arbetarrörelsens tillkomst och förutsattningar i Jönköping, Huskvarna och Norrahammar 1880–1909 (Impotence and strength: Studies of the origins and preconditions of the labor movement in Jönköping, Huskvarna, and Norrahammar, 1880–1909). Lund.Google Scholar

Ericsson, Tom. 1983. Den andra fackföreningsrörelsen. Tjänstemän och tjänstemannaorganisationer i Sverige före första världskriget (The second trade union movement: White collar workers and their organizations before the First World War). Umeå.Google Scholar

Fridholm, Merike, Isacsson, Maths, and Magnusson, Lars. 1976. Industrialismens rötter. Om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige (The roots of industrialism: On the preconditions of the Industrial Revolution in Sweden). Stockholm.Google Scholar

Gårdlund, Torsten. 1942. Industrialismens samhälle (The society of industrialism). Stockholm.Google Scholar

Gustafson, Uno. 1976. Industrialismens storstad. Studier rörande Stockholms sociala, ekonomiska och demografiska struktur 1860–1910 (Industrialism's metropolis: Study of the social, economic, and demographic structure of Stockholm, 1860–1910). Stockholm.Google Scholar

Gustafsson, Bo. 1965. Den norrländska sågverksindustrins arbetare 1890–1913 (Workers in the saw mill industry of Norrland, 1890–1913). Uppsala.Google Scholar

Hentilä, Seppo. 1979. Den svenska arbetarklassen och reformismens genombrott inom SAP före 1914 (The Swedish working class and the breakthrough of reformism prior to 1914). Helsingfors.Google Scholar

Isacson, Maths and Magnusson, Lars. 1983. vägen till fabrikerna. Industriell tradition och yrkeskunnande i Sverige under 1800–talet (The road to the factories: Industrial traditions and skill in Sweden during the nineteenth century). Stockholm.Google Scholar

Johansson, Alf. 1977. Den effektiva arbetstiden. Verkstäderna och arbetsintensitetens problem 1900–1920 (The effective work time: The engineering industry and the problem of intensity of labor, 1900–1920). Uppsala.Google Scholar

Johannson, Ella. 1985. “Träslott och timmerkoja” (Wooden castle and log cabin), Modärna tider (Frykman, J. and O. Löfgren, eds.). Lund.Google Scholar

Johansson, Ingemar. 1982. Strejken som vapen. Fackföreningar och strejker i Norrköping 1870–1910 (The strike as a weapon. Trade unions and strikes in Norrköping 1870–1910). Stockholm.Google Scholar

Johansson, Mats. 1986. Arbetararistokrater och arbetarbyråkrater (Labor aristocrats and labor bureaucrats). Umeå.Google Scholar

Jungen, Rune. 1978. Vävarstad i uppror. Arbetarrörelsen i Borås 1880–1920 (Textile town in rebellion: The labor movement in Borås, 1880–1920). Stockholm.Google Scholar

Kjellberg, Anders. 1983. Facklig organisering i tolv länder (Trade union organization in twelve countries). Lund.Google Scholar

Lindberg, Folke. 1947. Hantverkarna, 1 (The artisans). Stockholm.Google Scholar

Lindblom, Andreas. 1944. Arbetaren i helg och söcken, 1–2 (The worker in holiday and everyday). Stockholm.Google Scholar

Lindbom, Tage. 1938. Den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigare historia 1872–1900 (The origins and early history of the Swedish trade union movement, 1872–1900). Stockholm.Google Scholar

Lindgren, John. 1927. Det socialdemokratiska partiets uppkomst i Sverige 1881–1889 (The origin of the Social Democratic Party in Sweden, 1881–1889). Stockholm.Google Scholar

Lindqvist, Mats. 1987. Klasskamrater. Om industriellt arbete och kulturell formation, 1880–1920 (Class-mates: On industrial work and cultural formation, 1880–1920). Malmö.Google Scholar

Lindqvist, Sven. 1978. Gräv där du står. Hur man utforskar ett jobb (Excavate your own history: How to investigate a work place). Stockholm.Google Scholar

Lindström, Åke. 1979. Bruksarbetarfackföreningar. Metalls avdelningar vidbruken i östra Västmanlands län före 1911 (The Swedish Ironworkers Trade Unions: The branches of the Swedish engineering union at the ironworks in eastern Västmanland before 1911). Uppsala.Google Scholar

Löfgren, Orvar. 1976. “Peasant ecotypes: Problems in the comparative study of ecological adaptation,” Ethnologia Scandinavica.Google Scholar

Löfgren, Orvar. 1977. Fångstmän i industrisamhället. En halländsk kustbygds omvandling 1800–1970 (Maritime hunters in industrial society: The transformation of a Swedish fishing community, 1800–1970). Lund.Google Scholar

Lundkvist, Sven. 1976. Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920 (The popular movements in Swedish society, 1850–1920). Uppsala.Google Scholar

Magnusson, Lars. 1987. Arbetet vid en svensk verkstad: Munktells 1900–1920 (Work in a Swedish engineering industry plant: Munktells, 1900–1920). Lund.Google Scholar

Millbourn, Ingrid. 1987. “Strejken kan väl i alla himlars namn inte börja i Trosa! Om socialdemokrater och 1902 års strejker” (The strike can certainly not begin in Trosa! On social democrats and the strikes of 1902).? Over gränser. Festskrift till Birgitta Odén. Lund.Google Scholar

Nilsson, Runo B.A. 1982. Rallareliv. Arbete, familjemönster och levnadsförhållanden för järnvägsarbetare i Jämtland-Härjedalen 1912–1928 (The lives of railway construction workers: A study of the work, the mobility, and the living conditions of railway workers on the construction sites in Jämtland-Härjedalen, 1912–1928). Uppsala.Google Scholar

Nilsson, Tommy. 1985. Från kamratföreningar till facklig rörelse. De svenska tjänstemännens organisationsutveckling 1900–1980, (From friendly associations to trade union movement: The organizations of Swedish white collar workers, 1900–1980). Lund.Google Scholar

Nordström, G. Hilding. 1938. Sveriges socialdemokratiska arbetarparti under genombrottsåren 1889–1894 (The Swedish Social Democratic Labor Party during the years of breakthrough, 1889–1894). Stockholm.Google Scholar

Nyström, Per. 1955. Stadsindustriens arbetare före 1800–talet (The workers in town industries prior to the nineteenth century). Stockholm.Google Scholar

Olsson, Lars. 1980. Då barn var lönsamma. Om arbetsdelning, barnarbete och teknologiska förändringar i några svenska industrier under 1800–och början av 1900–talet (When children were profitable: On division of labor, child labor, and technological change within some Swedish industries during the nineteenth and the beginning of the twentieth century). Stockholm.Google Scholar

Olsson, Lars. 1986. Gamla typer och nya produktionsförhållanden. Om rationalisering och medbestämmande, åldrande och solidaritet bland typografer i Sverige från slutet av 1800–talet till omkring 1960 (Old workers and new relations of production: Studies of rationalization and co-determination, aging, and solidarity among workers in the printing industry in Sweden from the end of the nineteenth century to ca. 1960). Lund.Google Scholar

Persson, Lennart K. 1984. Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av stenindustrins Bohuslän 1860–1910 (Work, politics, labor movement: A study of the stone cutting industry in Bohuslän, 1860–1910). Göteborg.Google Scholar

Sandin, Bengt. 1986. Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600–1850 (The family, the street, the factory, or the school: Popular education and childcare in Swedish cities, 1600–1850). Lund.Google Scholar

Schön, Lennart. 1979. Från hantverk till fabriksindustri. Svensk textiltillverkning 1820–1870 (From craft to industry: Swedish textile production, 1820–1870). Lund.Google Scholar

Simonsson, Birger. 1985. Socialdemokratin och maktövertagandet. SAP:s politiska strategi 1889–1911 (Social democracy and the assumption of power: The political strategy of the Social Democratic Labor Party, 1889–1911). Göteborg.Google Scholar

Skarin Frykman, Birgitta. 1987. Från yrkesfamilj till klassgemenskap. Om bagare i Göteborg 1800–1919). (From occupational family to class community: A study of bakers in Gothenburg, 1800–1919). Göteborg.Google Scholar

Söderberg, Johan. 1978. Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800–talet (Agrarian poverty in southern Sweden during the nineteenth century). Stockholm.Google Scholar

Söderlund, Ernst. 1949. Hantverkarna, 2 (The artisans). Stockholm.Google Scholar

Stråth, Bo. 1982. Varvsarbetare i två varvsståder. En historisk studie av verkstadsklubbarna vid varven i Göteborg och Malmö (Shipbuilding workers in two cities: A historical study of union locals in Gothenburg and Malmö). Göteborg.Google Scholar

Svensson, Thommy. 1983. Från ackordslön till månadslön. En studie av lönepolitiken, fackföreningarna och rationaliseringarna inom svensk varvsindustri under 1900–talet (From piece work to monthly wage: A study of labor policies, trade unions, and rationalization in the Swedish shipbuilding industry during the nineteenth century). Göteborg.Google Scholar

Tingsten, Herbert. 1941. Den svenska socialdemokratins idéutveckling, 1–2 (The ideological development of the Swedish social democrats). Stockholm.Google Scholar

Utterström, Gustaf. 1957. Jordbrukets arbetare (The agricultural workers). Stockholm.Google Scholar

Westerståhl, Jörgen. 1945. Svensk fackföreningsrörelse. Organisationsproblem. Verksamhetsformer. Förhållande till stolen (Swedish trade union movement: Problems of organization. Forms of activity. Relation to the state). Stockholm.Google Scholar

Winberg, Christen 1975. Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen (Population growth and proletarianization: The tranformation of social structures in rural Sweden during the agrarian revolution). Göteborg.Google Scholar