Hostname: page-component-7bb8b95d7b-5mhkq Total loading time: 0 Render date: 2024-09-23T05:24:52.188Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

Tågerup–fifteen hundred years of Mesolithic occupation in western Scania, Sweden: A preliminary view

Published online by Cambridge University Press:  25 January 2017

Per Karsten  and
Bo Knarrström
Per Karsten*
Affiliation:
National Heritage Board, Archaeological Excavations Department, Sweden
Bo Knarrström*
Affiliation:
National Heritage Board, Archaeological Excavations Department, Sweden
*
[email: per.karsten@raa.se]
[email: bo.knarrstrom@raa.se]
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

The slopes of the Tågerup promontory in western Scania contain one of the largest known Mesolithic settlements that has ever been excavated in Scandinavia. The Tågerup site displays a unique combination of huts and houses, graves and wooden implements, flints and bones which constitute a 1500-year-long Mesolithic occupation sequence, dated 6500–5000 cal BC. During that time, there were gradual but far-reaching changes in settlement structure and organization, the use of the landscape, flint technology and food procurement strategies.

Sur les pentes du promontoire de Tagerup, en Scanie de l'ouest, se trouve un des plus grands sites mésolithiques jamais explorés en Scandinavie. Ce site possède une combinaison unique de cabanes et de maisons, de tombes et d'ustensiles en bois, silex et os témoignant d'une occupation mésolithique continue de 1500 ans, datant de 6500 à 5000 avant J-C (dates calibrées). Pendant ce temps, il y a eu un changement progressif mais radical en ce qui concerne les structures du village, l'aménagement du territoire, la technologie du silex et la manière de se procurer de la nourriture.

Zusammenfassung

Zusammenfassung

An den Hängen des Höhenzuges von Tågerup im westlichen Schonen befindet sich einer der größten mesolithischen Siedlungsplätze, der je in Skandinavien ausgegraben wurde. Die Siedlung von Tågerup erbrachte eine einzigartige Kombination von Hütten und Häusern, Gräber sowiehölzerne Geräte, Flint und Knochen, die eine 1500 jährige mesolithische Besiedlungsdauer belegen, die von 6500 bis 5000 cal. BC datiert werden kann. Während dieser Zeitspanne fand ein allmählicher, jedoch radikaler Wandel in der Siedlungsstruktur und -organisation, der Landnutzung, der Flintbearbeitung und der Strategien zum Nahrungserwerb statt.

Keywords

cemeteriescultural divergenceErtebølleflint technologyhousesKongemose
Type
Articles
Information
European Journal of Archaeology , Volume 4 , Issue 2 , 2001 , pp. 165 - 174
Copyright
Copyright © 2001 Sage Publications 

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

Ahlström, T., in press. Human skeletal remains from the Mesolithic site at Tagerup, Scania, Sweden. (to appear in Homo)Google Scholar
Albrethsen, S.E. and Brinch Petersen, E., 1977. Excavation of a Mesolithic cemetery at Vedbaek, Denmark. Acta Archaeologica 47:1–28.Google Scholar
Andersen, S.H., 1997. Ertebølleharpuner og spkhuggertnder. Aspekter af marin fangst i Ertebølletid. KUML 1995–96: 45–99.Google Scholar
Andersson, M. and Knarrström, B., 1998. Plats 7A:1 - Ett mesolitisk boplatskomplex vid sammanflödet Braån-Saxån. In Svensson, M. and Karsten, P. (eds), Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan. Avsnittet Landskrona-Kävlinge. 1996–1997. Arkeologisk Förundersökning. Volym I. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 1997:83:75–100. Lund.Google Scholar
Cohen, M.N., 1977. The Food Crisis in Prehistory. New Haven, CT: Yale University Press.Google Scholar
Cronberg, C., in press. Husesyn. En studie av fem senmesolitiska huslämningar från Tågerup. In Karsten, P. and Knarrström, B. (eds), Tågerup. Mesolitiska special-studier. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen fär arkeologiska undersökningar. Lund.Google Scholar
Grøn, O. 1995. The Maglemose Culture: The Reconstruction of the Social Organization of a Mesolithic Culture in Northern Europe. Oxford: BAR International Series 616. Google Scholar
Grøn, O. and Sørensen, S.A., 1993. Aggemose: an inland site from the early Kongemose culture on Langeland. Journal of Danish Archaeology 11:7–18.Google Scholar
Jennbert, K., 1984. Den produktiva gåvan – tradition och innovation i Sydskandin-avien för omkring 5300 år sedan. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°. No. 16. Bonn and Lund.Google Scholar
Johansson, A. Degn., 2000. Ældre Stenalder i Norden. Farum: SDA.Google Scholar
Johansson, L.G., 1993. Source criticism or dilettanti? Some thoughts on ‘Scandina-via's oldest house’ in Tingby, near Kalmar, Småland. Current Swedish Archaeology 1:121–132. Stockholm.Google Scholar
Kannegaard Nielsen, E. and Brinch Petersen, E., 1993. Grave, menneske og hunde. In Hvass, S. and Storgaard, B. (eds), Da klinger i muld… 25 års arkeologi i Danmark: 76–81. Århus.Google Scholar
Karsten, P., 1996. Det mesolitiska rummet. In Karsten, P. et al. (eds), Projektprogram. Inför arkeologiska förundersökningar av järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg-Kävlinge, Malmöhus län, Skåne, 1996. UV Syd Rapport 50:23–29.Google Scholar
Karsten, P., 1998. Det mesolitiska rummet. In Karsten, P. and Svensson, M. (eds), I Stenåldersdalen. Det mesolitiska och neolitiska rummet. Projektprogram inför arkeo-logiska slutundersökningar av Järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg-Kävlinge, Avsnittet Landskrona-Kävlinge I: 2–15. Arbetshandling UV Syd.Google Scholar
Karsten, P. and Knarrström, B., 1998. Plats 7A:1 - Kompletterande förundersökning. In Svensson, M. and Karsten, P. (eds), Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkust-banan. Avsnittet Landskrona-Kävlinge. 1996–1997. Arkeologisk Förunder-sökning. Volym I. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 1997:83:101–112. Lund.Google Scholar
Karsten, P. and Knarrström, B., 1999. Tågerup. Tvåtusen år av mesolitisk bosättning i sydvästra Skåne. In Burenhult, G. (ed.), Arkeologi i Norden 1:202–205. Stockholm.Google Scholar
Karsten, P. and Knarrström, B., 2000. Tågerup. Skåne, Saxtorp socken, Tågerup 1:1, fornlämning RAÄ 3, SU 6. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport 1999:71. Lund.Google Scholar
Karsten, P., Knarrström, B. and Regnell, M., 1998. Forntida tecken. Ett unikt orneratyxskaft frän Kongemosekultur. Ale 3:17–29.Google Scholar
Kjällquist, M., in press. Gravgåvor eller avfall. En studie av sex mesolitiska gravar från Tågerup med gravgåvobegreppet i fokus. In Karsten, P. and Knarrström, B. (eds), Tågerup. Mesolitiska specialstudier. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Lund.Google Scholar
Knarrström, B., 1996. Delsträcka 7a. In Svensson, M. et al. (eds), Arkeologisk utredning. Skåne, Malmöhus län. Järnvägen Västkustbanan, delen Helsingborg-Kävlinge. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Syd Rapport: 25:106–125. Lund.Google Scholar
Larsson, L., 1975. A contribution to the knowledge of Mesolithic huts. Meddelanden frän Lunds Universitets Historiska Museum: 5–28. Lund.Google Scholar
Larsson, L., 1984a. Gräberfelder und Siedlungen des Spätmesolithikums bei Skate-holm, Südschonen, Schweden. Archäologisches Korrespondenzblatt 14:123–130.Google Scholar
Larsson, L., 1984b. The Skateholm Project: a late Mesolithic settlement and cemetery complex at a southern Swedish bay. Meddelanden fåan Lunds Universitets Historiska Museum: 5–38. Lund.Google Scholar
Larsson, L., 1985. Of house and hearth: the excavation, interpretation and recon-struction of a late Mesolithic house. In Backe, M., Bergman, I., Hennix, I. et al. (eds), In Honorem Evert Baudou. Archaeology and Environment 4. Department of Archaeology, University of Umeå: 197–209.Google Scholar
Larsson, L. 1988. The Skateholm project: late Mesolithic settlement at a south Swedish lagoon. In Larsson, L. (ed.), The Skateholm Project: I, Man and Environment. Acta Regiae Societatis Humaniorum Litterarum Lundensis. Skrifter utgivna av Kungl. Humanstiska Vetenskapssamfundet i Lund. LXXIX:9–19. Stockholm.Google Scholar
Meiklejohn, C., Brinch Petersen, E. and Alexandersen, V., 1998. The later Mesolithic population of Sjlland, Denmark, and the Neolithic transition. In Zvelebil, M. et al. (eds), Harvesting the Sea, Farming the Forest: 203–212. Sheffield.Google Scholar
Møller Hansen, K. and Stummann Hansen, S., 1992. Nivå-fjorden et stenalder-slandskab i Nordostsjælland. Hørsholms Egns Museum Årbog: 7–21. Nivå.Google Scholar
Newell, R., Constandse-Westermann, T.S. and Meiklejohn, C., 1979. The skeletal remains of Mesolithic man in Western Europe: an evaluative catalogue. Journal of Human Evolution 8:2–232.Google Scholar
Rajala, E. and Westergren, E., 1990. Tingby: a Mesolithic site with the remains of a house, to the west of Kalmar, in the province of Småland. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum: 5–29. Lund.Google Scholar
Regnell, M., Björkman, L., Olsson, S., Regnéll, J., Risberg, J. and Sandgren, P., 2001. Hay och land. Sedimentanalyser av en transgressionslagerföljd. In Karsten, P. and Knarrström, B. (eds), Tågerup. Mesolitiska specialstudier. Riksantikvarie-ämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Lund.Google Scholar
Rowley-Conwy, P., 1985. The origin of agriculture in Denmark: a review of some theories. Journal of Danish Archaeology 4:188–195.Google Scholar
Sørensen, S.A., 1993. Lollikhuse: a dwelling site under a kitchen midden. Journal of Danish Archaeology 11:19–29.Google Scholar
Sørensen, S.A., 1996. Kongemosekulturen i Sydskandinavien. Köpenhamn: Egnsmuseet Færgården.Google Scholar
Vang Petersen, P., 1984. Chronological and regional variation in the late Mesolithic of eastern Denmark. Journal of Danish Archaeology 3,1984:7–18.Google Scholar